Idag spenderades en stor del av min lediga tid till hästen, Exacting aka "Prince". Jag har haft dåligt samvete över att ha låtit honom få komma i andra hand en hel del den senaste tiden. Så idag gjorde jag något annorlunda. 

 

Till en början hade jag vemod i magen när jag gick in i hagen (den senaste tiden har jag fått ducka för hovar när jag ska hämta honom i hagen). Så jag hade inga för höga förhoppningar mer än att inte bli nockad. Men till min förvåning var det en lugn häst med öronen slickade bakåt som stirrade länge på grimman. Jag hade redan då tvivlat, men idag var en bra dag - enligt Prince. Så utan att jag ens behövde ge honom någon godisbit körde han självmant ner huvudet i grimman och stod sedan där men en blick jag har längtat efter att få se. Blicken om att han ville ut och rida, ville bli borstad och älskad. Sagt och gjort sket jag i sadeln eftersom jag vet att han inte gillat sadlingen det senaste. Så det blev en liten tur runt rondellen med övningar. Och utan att klaga eller protestera så gjorde han allt finemang, han gick bättre än någonsinn! :D 

 

Så nu har jag börjat få tillbaka mitt ridsug lite och jag vet exakt vad jag och min krävande häst ska satsa på!